Cava, prosecco eller champagne?

Cava, Prosecco, Champagne - kärt barn har många namn, men finns det någon egentlig skillnad dryckerna emellan? Det korta svaren är ja. Metoderna för framställningen av drycken skiljer sig något beroende på vilken typ av mousserande vin det är. Det finns även vissa regler kring vad olika mousserande viner får benämnas som - exempelvis att drycken bara får benämnas som ‘champagne’ om den har producerats i Champagne i Frankrike. Nedan listar vi vad de olika mousserande vinerna innebär, och vad som faktiskt skiljer de åt!

 

Likheter & skillnader mellan cava, prosecco och champagne:

Tillverkning: 

Cava: Traditionell jäsningsmetod

Champagne: Traditionell jäsningsmetod

Prosecco: Charmatmetoden (jäsningen på rostfri ståltank)


 

Druvor:

Cava: Pinot Noir, Macabeo, Chardonnay, Xarel-lo, Parellada, Malvoisie, Grenache, Trepat, Monastrell.

Champagne: Pinot meunier, Pinot noir, Chardonnay, Arbanne, Petit meslier, Pinot blanc och Pinot gris.

Prosecco: Glera, Pinot Noir, Pinot Blanc, Pinot Grigio och Chardonnay.

 

Lagring:

Cava: Minst 9 månader, 15 månader (Reserva), 30 månader (Gran Reserva)

Champagne: Minimum 15 månader för non-vintage, årgångsbetecknad champagne minimum 36 månader på sin jästfällning. 

Prosecco: Lagringen varierar, men vanligen 18-24 månader.

 

Cava

Cava är ett mousserande vin från Spanien, där majoriteten av drycken produceras i Katalonien. För att ett vin ska få kallas för Cava så finns det en del riktlinjer att förhålla sig till som producent. Vinet måste för det första produceras i Spanien, samt göras på någon av druvorna: Pinot Noir, Macabeo, Chardonnay, Xarel-lo, Parellada, Malvoisie, Grenache, Trepat eller Monastrell. Drycken måste även ha producerats enligt den traditionella metoden (där andra jäsningen är på flaskan), samt ha en lagringstid på minst 9 månader. Det finns även beteckningarna Reserva och Gran Reserva, som innebär att vinerna har lagrats under 15 (Reserva) respektive 30 månader (Gran Reserva).


Prosecco

Prosecco produceras i Italien, och är huvudsakligen gjord på druvsorten Glera, men kan även vara gjord på druvor som Pinot Noir, Pinot Blanc, Pinot Grigio och Chardonnay. Till skillnad från den traditionella metoden för Cava och Champagne (där den andra jäsningen av drycken sker på flaska), så används istället den så kallade Charmat-metoden för framställning av prosecco. Med denna metod blandas drycken i en trycktank av stål, tillsammans med jäst och socker. Sockret i drycken omvandlas sedan till alkohol och koldioxid, och då filtreras jästen bort och vinet buteljeras. Beroende på vilken typ av vin det är samt kvalitetsnivån på vinet så är varierar perioden för jäsningen. Ju längre tid vinet får jäsa, desto bättre bevaras vinets aromämnen, och bubblorna i det mousserande vinet blir finare och håller längre.


 

 

Champagne

Champagne är världens mest kända mousserande vin, och så mycket som en av tolv flaskor av mousserande viner i världen kommer från Champagne. Endast mousserande viner från Champagne får betecknas som en Champagne, och drycken har en historia som sträcker sig så långt bak i tiden som till 1500-talet. Den anrika drycken får sina fina bubblor genom socker och jäst som tillsätts i det stilla vinet, som sedan får jäsa i två omgångar (primär alkoholjäning & sekundär kolsyrejäsning). Klimatet och jordmånen i Champagne ger optimala förutsättningar för en lyckad odling av druvor för vinproduktion, och har därför blivit ett oerhört populärt distrikt för vinodlingar. Klimatet är väldigt svalt, vilket gör att druvorna behåller en hög syrehalt som gör vinet friskt. Det finns även en hög halt krita i jordmånen, vilket gör att champagnen får en speciell mineralkaraktär.