Champagne på Nobelmiddagen genom åren

[photo credit - Henrik Montgomery/TT]

För många svenskar är champagne förmodligen synonymt med nyårsafton. Lika självklart som att äta hummer och skjuta raketer är nyårsbubblan. Alla borde dricka champagne klockan tolv. Den sprakande korken, skummet och bubblorna, det är vad de flesta vill ha. Själva vinupplevelsen brukar läggas åt sidan. Nyårstraditionen anses ha skapats i Versailles, där kungafamiljen hade blöta veckolånga julfester i mitten av 1700-talet med champagne i spetsen.

NYTT ÅR

VARFÖR NYÅRSAFTON har blivit så extra starkt förknippad med champagne för oss nordbor är oklart. Trots att seden alltså skapades av fransmännen redan på 1700-talet är den väldigt ung hos oss. Före första världskriget fanns det knappt någon nyårsbubbla alls, men redan 1930 skålade 47 procent i någon form av mousserande vin och 1963 var siffran så hög som 80 procent. Det finns ingen statistik över hur det ser ut idag, men det är klart att siffran är ännu högre och att andelen äkta champagne har stigit rejält de senaste åren.

SVENSKA DRYCKVANOR

Champagne har annars inte satt några djupare spår i svensk dryckeshistoria förrän på senare år. Det mousserande vinet har lämnats kvar för öl, sprit, punsch, dessertviner och likörer. Våra inhemska råvaror humle, spannmål och senare potatis gjorde att vi själva kunde brygga öl och destillera sprit.

Även våra förfäder, vikingarna, hade den ölliknande drycken mjöd som bränsle. Brännvinet flödade som värst i slutet av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet då svensken drack i snitt 40 liter brännvin om året. Först när nykterhetsrörelsen fick ett grepp om svenskarna under senare delen av 1800-talet kom en vändning i rätt riktning. en liten del av medelklassen hade råd att njuta av denna lyx.

SYSTEMBOLAGET

Det första Systembolaget, som monopolbutikerna kallas, bildades i Falun 1850 och för hela landet bildades AB Vin & Spritcentralen 1917. Två år senare infördes motboken Motboken där de som tilldelades rättigheten till en motbok fått en viss kvot per månad. Motboken avskaffades inte förrän 1955 då svensken äntligen fick köpa sin alkohol fritt men till höga priser. Det skulle dröja förrän 1977 som vinkonsumtionen översteg den totala spritförsäljningen.

Champagne i små mängder har funnits i Sverige nästan lika länge som champagnehusen har funnits. År 1778 importerades 6 000 flaskor till Sverige. 1832, när vi drack en fruktansvärt söt champagne här uppe i Norden med 30 gram socker per liter, hade siffran stigit till 18 000 flaskor. Prisskillnaden mellan olika märken verkar ha varit väldigt liten så det är svårt att bilda sig en uppfattning om vilka fastigheter som hade bäst rykte. I de vinlistor jag har studerat verkar Veuve Clicquot vara det företag som oftast figurerade i de högsta prissegmenten. Det gäller även både svenska, engelska och franska vinlistor från 1800-talet. I början av 1900-talet kom de dyraste champagnerna från Ayala, Roederer, Clicquot, Perrier-Jouët, Krug och Bollinger.

SVENSKA HOVET

Vår kungafamilj stod nog för en ganska stor del av champagnekonsumtionen i Sverige före förra sekelskiftet och flera av våra makthavare har varit riktigt förtjusta i den ädla drycken. Mumm, Clicquot, Louis Roederer och Pommery har alla varit hovleverantörer i Sverige. Efter att Tord Magnuson gifte sig med prinsessan Christina den 15 juni 1974 fick han smak för Pommery och 1980 lyckades han göra den till Kungliga slottets egen champagne. Han mötte inte mycket motstånd eftersom den Mumm som oftast serverades av prinsessan Sibylla inte var så populär.

Tyvärr är vår nuvarande kung Carl XVI Gustav inte alls speciellt förtjust i champagne, vilket återspeglades i valet av drycker på den stora nyårsfesten vid millennieskiftet. Nedanför palatset och på Stockholms gator skålade man i riktig champagne till den stora populära millenniefesten, medan det skålades i spansk cava serverad från piccoloflaskor på slottet. Jag vet inte om det ska ses som ett tecken på dålig smak, eller som ett historiskt märke i den svenska Jantelagens anda, eller en hyllning till folket.

NOBELMIDDAGEN @ Stockholms Stadshus

På Nobelmiddagen serveras minst 400 flaskor äkta champagne årligen till de 1 350 kändisgästerna. Listan över vad som har serverats genom åren är mycket intressant att studera eftersom den speglar vad som var på modet under olika epoker. Flera utdöda varumärken visas i början av listan.

Det är anmärkningsvärt att Veuve Clicquot, som var det största champagnemärket i landet fram till 1987 då Moët & Chandon passerade dem, inte serverades en enda gång på Nobelfesten! Louis Roederer, som under många år var det näst största varumärket i Sverige och som blev hovleverantör den 9 maj 1951, förekommer dock flitigt på listan. Konstigt nog hade Krug en lång obruten svit på sjuttiotalet. Mumm har serverats vid tio tillfällen och Moët vid tretton middagar. Pommery, som verkar ha patent på dessa galamiddagar numera, är i ensamt majestät med tjugo tillfällen.

Fram till 1961 serverades champagne främst till efterrätt, men ibland även till oväntade rätter som lammfilé. Idag har champagnen blivit torrare och har sin egenskrivna plats till förrätt.

CHAMPAGNERNA GENOM ÅREN PÅ NOBELMIDDAGEN

NOBELMIDDAGEN I SIFFOR

• Maximalt antal gäster är 1350 – varav 100 förväntas vara studenter.
• Totalt kommer 350 meter bord att dukas upp i kommunhuset.
• 500 meter linneduk förväntas användas.
• 5 400 glas.
• 9 450 bestick.
• Serveringspersonalen kommer att vara 190 personer stark.
• cirka 25 000 blommor kommer att pryda Nobelfesten.
• ca 400 flaskor champagne går till förrätten
• ca 450 flaskor vin går till huvudrätten
• ca 350 liter kaffe kommer att serveras
• cirka 650 liter mineralvatten finns i Blå hallen

MENU 2024

Fromage de chèvre d’Östergötland fourré de livèche.
Servi avec des betteraves suédoises, du miel et une glaçure de coings,
parsemés de graines de citrouille grillées.

Quenelle de poulet, légumineuses suédoises et truffe d’automne du Gotland.
Céleri-rave glacé avec miso de fèves suédoises
et bouquet de chou au parfum d’herbes et de pomme.
Servi avec un gruau culturel moderne d’orge épointée,
de champignons sauvages et de culture,
du topinambour et un jus de poulet rôti aromatisé de Pomme de Vie.

Variation de pommes suédoises. Terrine aux pommes Frida caramélisées.
Quatre-quarts de souchet rissolé aromatisé aux pousses d’épinette.
Crème de coings et pommes émincées à la camomille.
Servies avec une glace à la matricaire et au punch suédois.

VINS

Longitude Blanc de Blancs Premier Cru Extra Brut,
Larmandier-Bernier, Champagne, France
2019 Barolo, Giacomo Fenocchio, Piemonte, Italie
2022 Bute Mousserande Iscider, Umeå, Suède

Stadshusrestauranger en collaboration avec
le Chef Jessie Sommarström ainsi que le Chef Pâtissier Frida Bäcke

Translation (English)

Goat cheese from Östergötland filled with lovage.
Served with Swedish beets, honey and quince glaze,
along with roasted pumpkin seeds.

Quenelle of chicken, Swedish legumes and autumn truffle from Gotland.
Celeriac glazed with miso on Swedish broad beans
and a cabbage bouquet with taste of herbs and apple.
Served with a modern cultural creamed steel-cut barley
with wild and cultivated mushrooms,
Jerusalem artichoke and roasted chicken jus with Pomme de Vie.

Variation on Swedish apples. Terrine made from caramelised Frida apples.
Brown butter cake made from tiger nuts flavoured with spruce shoots.
Cream of quince fruit and thinly sliced apples with chamomile.
Served with ice cream made with pineapple weed and punsch liqueur.

WINES

Longitude Blanc de Blancs Premier Cru Extra Brut,
Larmandier-Bernier, Champagne, France
2019 Barolo, Giacomo Fenocchio, Piemonte, Italy
2022 Bute Mousserande Iscider, Umeå, Sweden

Stadshusrestauranger in collaboration with
Chef Jessie Sommarström as well as Pastry Chef Frida Bäcke

Translation (Swedish)

Getost från Östergötland fylld med libbsticka.
Serveras med svenska betor, honung och rosenkvitten samt rostade pumpakärnor.

Quenell på kyckling, svenska baljväxter och hösttryffel från Gotland.
Rotselleri glaserad med miso på svenska bondbönor och kålbukett
med smak av örter och äpple.
Serveras med en modern kulturgröt på klippt korn, vild och odlad svamp,
jordärtskocka samt en rostad kycklingsky med Pomme de Vie.

Variation på svenska äpplen. Terrine på karamelliserade Fridaäpplen.
Brynt smörkaka på jordmandel smaksatt med granskott.
Kräm på rosenkvitten samt tunt skivade äpplen med kamomill.
Serveras med en glass på gatkamomill och punsch.

-

TheChampagneSommelier

Björnstierne Antonsson -  sommelier & wine director

-

[besök vår systerbutik bordeauxwines.se med 2,000+ viner från Bordeaux]

-

[besök vår systerbutik gassaswine.se med 400+ kvalitetsproducenter och 1,600+ kvalitetsviner]