Det smidigaste sättet att ta sig till Champagne är med flyg till Charles de Gaulle i Paris. Därefter tar man sig enkelt de 15 milen till Épernay och Reims med bil eller de snabba TGV-tågen. Är man på bilsemester i Frankrike ligger Champagne perfekt till för en avstickare från Paris eller som ett uppehåll på vägen mot sydligare nejder.

I dag är det kanske vanligast att stanna till i Champagne på hemväg för att fylla bilen med flaskor. En sysselsättning som är så omfattande att den fått statistiken över länders champagnekonsumtion att halta betänkligt. Det är högst troligt att just vi Svenskar är allra flitigast tillsammans med champagnegrannarna Belgien och att vi skulle hamna ännu högre i exporttabellerna än vi redan gör om man kunde mäta denna franskregistrerade  handel korrekt. Från vilket håll man än kommer är landskapet utanför vinodlingsområdet ganska platt och enahanda. Det är först när man når vinodlingarna som områdets skönhet ger sig till känna. För Champagne är verkligen vackert oavsett vilken årstid man väljer att besöka distriktet! Det öppna landskapet med de små byarna som ligger inklämda mellan de böljande kullarna förmedlar en härlig känsla av frihet och lugn harmoni. Lägg också märke till hur skönt och unikt det doftar under olika tider på året. På höstarna svävar en bergamottliknade lätt rökig tearom över nejderna när överflödiga vinstockar och kvistar eldas. Under våren känns ständigt fina blommiga dofter som kulminerar med den euforiska apelsinblomsliknande doften som vinrakornas korta blomningsperiod skänker. Under heta sommardagar doftar det mäktigt av torr krita och varma blad, en skön intensiv och självklar doft med pondus som man kan finna i vissa champagner från varma årgångar. När regnet faller kommer jordigheten fram och en löptur i den syrerika luften är en vacker energikick. Vintern är som alltid doftsvagast, men de stillsamma tonerna av statisk elektricitet, mull och källare ger filosofiskt lugn.

Det är en fröjd att bila eller cykla runt bland de historiska vinbyarna. Stanna för en picknick på toppen av någon vinkulle eller besöka någon av de tusentals vänliga producenterna i området för en visning av källaren och pröva några viner. Det är bra att förboka några besök, men låt gärna det improviserade dörrknackandet dominera. Lär man känna en champagnebonde väl har man fått en generös vän för livet.                 

Champagne är ett mycket tacksamt vinområde om du vill upptäcka okända producenter. I Bordeaux, Bourgogne och Rhône har man för länge sedan kartlagt de allra bästa odlarna, men i Champagne finns fortfarande oändligt mycket att upptäcka. Att sitta på en kulle och njuta av en kyld champagne från trakten samtidigt som man tittar ut över vinets växtplats är fantastiskt.

Efter en strapatsfylld dagstur brukar det inte kännas fel att inta en läcker fransk måltid i någon av de många kulinariska högborgarna i området och det är självklart att dricka champagne till maten. 

Vill man göra annat än att dricka i Champagne finns det mycket sevärt att upptäcka. Området är fullt med historiskt intressanta platser och byggnader som jag alltför sällan har tid att återbesöka. Är man intresserad av franska slott kan man besöka slotten i Boursault, Louvois, Mareuil samt det största, Château de Montmort. Gör ett besök på det vackraste av dem alla: det vallgravsomgärdade Château de Brugny. Den historiskt intresserade bör också besöka citadellet i Langres och fortet i Rocroi. 

 

Côte des Blancs och Epernay

Börjar man ”Champagnevägen” från söder är det lämpligt att starta i den fantastiskt vackra medeltidsstaden Sézanne. Från utsiktsplatsen Mail des Cordeliers har man en fantastisk vy över nästan hela Sézannedistriktet. Åker man vidare norrut får man inte missa det mäktiga krigs­monumentet i Mondement från första världskriget.

Vägen leder sedan rakt igenom en rad små pittoreska och lantliga byar innan man är inne i världsberömda Côte des Blancs. Över slätten höjer sig nu de berömda Champagnekullarna i sin fulla prakt. Bergères-les-Vertus är den sydligaste utposten med sitt 237 meter höga berg Mont Aimé, som varit en mycket viktig strategisk plats för diverse krigsherrar. 

Genom Vertus med Duval-Leroys allt mer betydande anläggning går sedan färden vidare norrut mot Le Mesnil-sur-Oger. Det är något magiskt med det namnet. Byn är full av berömda vinmakare och vingårdar, så det finns faktiskt ingen anledning att ägna sig åt annat än vinet när man besöker byn. Har man tur är grinden till Krugs Clos du Mesnil öppen och då kan man få en skymt av världens i mitt tycke främsta vingård. Missa inte heller Launois otroliga vinmuseum. Det är också ljuvligt att stanna till på restaurangen med samma namn som byn, Le Mesnil. Här slinker många odlare in på lunchen och dricker någon av kollegornas blanc de blancs från hembyn. Allra härligast blir det vid tidiga luncher i maj när den yrvakna solen strömmar in genom fönstren och kocken bjuder på lokal sparris med hollandaisesås till champagnen. 

Färden går därefter vidare till Oger som nyligen utsågs till en av Frankrikes vackraste byar. Ställ er vid kyrkan och kika in på den himmelska lustgården Clos Cazals och ni kan bli religiösa för mindre.

I Avize möts man av ytterligare en gracil kyrka och områdets högskola för blivande vinmakare. Missa för guds skull inte Selosses nya skapelse Les Avisés där de tio individuellt inredda designrummen och maten med rötter hos Ann-Sophie Pic håller världsklass. Att bara kunna få se en skymt av Anselme och hans viner gör ju inte direkt saken sämre.

Även här och i nästa by Cramant är det svårt att ägna sig åt någonting annat än champagne från odlare som Bonnaire, Diebolt-Vallois och Lilbert för att nämna några, men man bör åtminstone för ett ögonblick stanna upp och låta sig hänföras av det sköna landskapet. Kommer man söderifrån har man på höger sida om vägen Butte de Saran där man kan se Moët & Chandons pampiga representationsslott Château de Saran. Alla Côte des Blancs Grand cru-byar formligen kryllar av spännande producenter som gärna säljer en flaska eller två för en billig penning.

I Cuis kan man stanna till hos Gimonnet innan man lämnar Côte des Blancs och börjar skönja Épernay. Men först bör man göra ett stopp vid 1100-talskyrkan i Chavot. I Pierry kan man stanna vid Taittingers egendom ”La Marquetterie”. Svänger man istället till höger kommer man till den producenttäta och lite plattare byn Chouilly där Legras regerar i ensamt majestät. 

I Épernay finns den storslagna avenue de Champagne som är hemadress för många berömda champagnehus. Motë & Chandon, Pol Roger, Perrier-Jouët, Boizel, De Venoge och Mercier hör alla hemma här. I övrigt måste staden ändå betecknas som rätt oansenlig. Här befinner man sig mitt i Champagne och kan antingen åka norrut mot Montagne de Reims eller västerut i Marnedalen. I Épernay är Les Berceaux gommarnas palats.  Patrick Michelon är en av distriktets främsta kockar och väldigt ofta odlarnas egen favorit med sin generösa traditionella franska stil. ”Le Theatre” med sin sobra miljö och humana prislista är också ett lämpligt val. Andra trevliga krogar är La Grillade, La Table Kobus och Terasse. Mitt i skogen utmed vägen till Reims ligger Maison du Vigneron som inledde trevande men som nu blivit ett säkert kort utan att göra ett alltför stort hål i plånboken.

Fortsätter vi västerut från Epernay utmed Marnefloden ligger Boursault med sitt sagoslott på sydsidan liksom de grönskande byarna Festigny, Cerseuil och Troissy. I Oeuilly hittar man underbara familjen Tarlant som både kan erbjuda övernattning och förstklassig champagne. I Dormans fortsätter vägen på norra sidan om floden och passerar igenom en mängd Pinot Meunierdominerade byar, där landskapet är vackert men vinerna betydligt enklare. Väl framme i Damery och Cumières är man återigen tillbaka till förstklassiga växtplatser. Intill vägen kan man i Cumières se Leclerc-Briants tre closlägen, Les Crayères, Chèvres Pierreuses samt Clos des Champions. Efter Cumières når man Champagnes vagga, klostret i Hautvillers, där Dom Pérignon levde och verkade. Landskapet är böljande och berömda byar avlöser varandra. 

Efter Champillon och Jacquessons Dizy kommer man till den lilla champagnestaden Aÿ med sin rika vinhistoria och sina sammetsmjuka Pinotchampagner. Försök att leta upp den muromgärdade vingården vars druvor utgör en del av det berömda vinet Bollinger Vieilles Vignes Françaises. Den ligger 50 meter från Bollingers entréport på andra sidan gatan och känns lätt igen på att vinstockarna är uppbundna upprätt. I Aÿ hittar ni också Deutz och Gosset.

I Mareuil-sur-Aÿ passerar man förbi champagnehusen Abel Lepitre, Philipponnat och Millennieprovningens dubbelsegrare Billecart-Salmon innan man ser den mycket branta sydsluttningen på Clos des Goisses alldeles intill vägen. Om ni närmar er sluttningen bakifrån kommer ni att komma till en strategisk utsiktsplats där ni kan se alla distriktets tre huvudområden mötas. Blir ni förtjusta i den här legendariska byn kan ni även ta in på Guy Charbauts nystartade och familjära pensionat.

 

Montagne de Reims

Färden går vidare genom Mutigny, Tauxières, Louvois och producenttäta Bouzy med Bara, Barnaut och Clouet i spetsen innan man åter når fram till Marnekanalen vid Tours-sur-Marne, hemvist för Laurent-Perrier och Chauvet. Alldeles intill vattnet ligger ett förtjusande auberge vid namn ”La Touraine Champenoise”. Här har jag ofta bott när jag sökt lugn och ro mellan mina intensiva uppdrag i området. Madame Schoessler tar alltid väl hand om sina gäster med öppen famn.

Ambonnay blir nästa Grand cru på resan med sitt fascinerande nätverk av gator som utgår ifrån byns mittpunkt, Place de la Fontaine. Här håller Egly-Ouriet och Paul Dethune hus och bakom en hög grind ligger växtplatsen för världens dyraste champagne, Krug Clos de Ambonnay. Vaudemanges blir resans östligaste punkt, innan man kommer fram till Montagne de Reims nordsida. I Trépail hittar vi förvånande många Chardonnayodlare och vassast av alla är hyperintressanta biodynamiske Léclapart.

I Verzy finns en av Champagnes märkligaste sevärdheter, Faux de Verzy. De låga träden med sina krokiga, bläckfisklika grenar och knotiga stammar ger ett nästan overkligt intryck. Ingen vet varför träden blivit deformerade, men en teori är att det beror på en obalans i jordmånens mineralinnehåll. En annan teori är att bokarna bildat mutationer orsakade av en virusinfektion. Även trädens ålder diskuteras. Men merparten av forskarna hävdar att bokarna är cirka 2 000 år gamla. 

Det tar bara ett par minuter att svänga av från ”Champagnevägen” i Verzy till naturens mirakel. Skogen är fylld av promenadvägar, som leder till bokarna eller utsiktsplatsen Mont Sinai.

Både Verzy och Verzenay ger ett aristokratiskt intryck där de ligger högt uppe på de branta kullarna med Reimsslätten nedanför sig. I Verzenay möts man efter några tvära kurvor av den berömda väderkvarnen Moulin de Verzenay som ligger på toppen av berget Mont Boeuf. Det är i dag faktiskt den enda väderkvarnen i hela Champagne. Den byggdes år 1823 och användes som observationstorn under första världskriget och av motståndsrörelsen under andra världskriget. I dag serverar Didier Mariotti mig och mina VIP-grupper sanslösa vinothèqueviner från Mumm med en häpnadsväckande och historisk utsikt över balkongräcket. Nära kvarnen ligger en kalkvit fyr från 1909 som alldeles nyligen gjordes om till ett välbesökt vinmuseum. Nästa by västerut är Grand cru-byn Mailly som domineras av kooperativet med samma namn. Där är det lätt att bara slinka in på en oplanerad provning hos Monsieur Preau. 

Madame Pommerys hemby heter Chigny-les-Roses och är nästan lika vacker som namnet antyder. Byn är ovanligt rik på rosor för att vara i Champagne. Knacka på hos Lassalle eller Cattier och ni blir väldigt väl mottagna. I Rilly-la-Montagne kan man svänga förbi Laurent Champs ekfatseldorado Vilmart för ett lite annorlunda besök.

Utmed vägen mellan Reims och Épernay i Montchenot ligger den enstjärniga restaurangen Le Grand Cerf med ständigt intressant och förnyad vinlista. Köket är sensationellt bra och kocken använder fruktsötma som smakbrygga i de mest oväntade rätter. Fräscht och nyskapande inom franska klassiska ramar. 

I Montchenot kan man lämna ”Route Touristique du Champagne” och ta väg N51 direkt till Reims. Fortsätter man istället ”Champagnevägen” får man åka en väldigt vacker sträcka igenom Petit Montagne, även om den champagne som görs här sällan når några högre höjder. Missa inte de strålande vackra kyrkorna i Sacy och Villedommange. Vägen leder igenom en mycket trolsk skog, innan man passerar motorvägen och kommer in i Gueux med sin racerbana och vackra golfbana. Golfbanan håller hög klass och det vallgravomgärdade klubbhuset med sin golfrestaurang är svårslaget. Senast jag var där kostade faktiskt en flaska Krug Grande Cuvée mindre än i Reims butiker. Vi njöt!

 

Reims

Slutmålet på resan är storstaden Reims med sina 187 000 invånare. I motsats till Épernay som har 27 000 invånare, är Reims en stad med fler möjligheter. Reims historia börjar som romarstaden Durocortorum och det finns fortfarande kvar ruiner och byggnader från romartiden. Triumfbågen Porte Mars är nog det mest slående av de enskilda byggnadsverken. Nationen Frankrike inledde sin historia när Clodvig kröntes av S:t Remi år 496 i Reims och fram till 1825 var sedan Reims staden där landets härskare kröntes. 

Världen över tvistar de lärde om vilken gotisk katedral som är den mest magnifika. För mig finns ingen med så fulländad harmoni som katedralen i Reims. Dess storlek och kraft, i kombination med de tusentals statyerna, ger nästan samma typ av balanserade djupa intryck som en gammal men ändå vibrerande årgångschampagne från Krug. Ingen människa kan bli opåverkad av byggnaden med dess höjdsträvan och smäckerhet, med dess skulpturala utsmyckning och dess glasmålningar. Katedralen är ett av höggotikens yppersta byggnadsverk. Under de bägge världskrigen förstördes kyrkan nästan helt. Många av de förstörda statyerna har i dag förnyats och originalen kan man se i ärkebiskoparnas palats, Musée du Tau, som ligger bredvid kyrkan. Missa inte Marc Chagalls ljuvligt vackra djupblå glasmålningar och se till att finna änglaskulp­turen med det berömda ”reimska leendet” – Le sourire de Reims. 

Champagnes mest välbesökta turistattraktion är de gallo-romanska källarna. De romerska kritbrotten grävdes ursprungligen ut av slavar för att de enorma blocken skulle användas när staden byggdes. Kritbrotten grävdes ut i en pyramidform och blocken lyftes upp med enkla kranar. Först i början av 1700-talet började källarna användas till champagnelagring. Efter hand har det underjordiska nätet byggts ut så mycket att Reims under ytan ser ut som en schweizerost. Där finns 200 kilometer långa källare och under Épernay cirka 100 kilometer champagnekällare. Den sammanlagda lagringskapaciteten för de båda champagneproducerande städerna beräknas till häpnadsväckande tre miljarder flaskor.

Källarna hos Pommery, Ruinart, Henriot, Clicquot och Taittinger är mina personliga favoriter med sina jättelika salar som smalnar av uppåt till en liten öppning vid markytan som släpper in det magiska ljuset.

I Épernay besöker årligen många hundra­tusentals människor källarna hos Moët & Chandon och Mercier. För en förstagångsbesökare i Champagne är Merciers tågtur i källarna nästan ett måste.

I Reims bör ni inte missa en måltid på enstjärniga Le Foch med sin berömda lerkärlsinbakade havsabborre som främsta lockbete. Au Petit Comptoir har ryckt upp sig ordentligt och spelar numera faktiskt nästan i samma division som Le Foch. Le Chardonnay har en av de bästa vinlistorna, en sådan där hopplöst bra lista som gör att en vilokväll snabbt kan förvandlas till ett blött sjöslag. Continental är en gammal legendarisk restaurang i början av promenadgatan som fått ett lyft på senare tid. På bästa medelhavsvis simmar humrarna omkring i ett akvarium innan de hamnar på din tallrik. Brasserie le Boulingrin erbjuder inga stora överraskningar, men skänker en skön puls med sin parisiska atmosfär. Att sitta ute på Brasserie Flo och läppja på en välkyld Comtes de Champagne till en laxcarpaccio hör till sommarens sköna nöjen. I Reims finns också de två verkliga gastronomiska högborgarna. Arnaud Lallements magiska L´Assiette Champenoise och det overkligt drömlika Les Crayères. Arnaud håller efter en lekfull start hög världsklass och ska man bara se till vad som kommer på tallriken har han inga medtävlare i området. Kombinationen boende, miljö, service och mat är dock ytterligare ett pinnhål högre upp om man hamnar i Parc Pommery och Les Crayères. Slottet är helt enkelt världens förnämsta champagneoas.

När magarna är riktigt fyllda behöver man ett bekvämt härbärge att sova ut i. Hotellstandarden är genomgående hög i området och håller relativt låga priser.

Vill man ha tillgång till lite nattliv bör man välja att bo i Reims, eftersom Épernay är en ganska död håla efter midnatt. Är man istället ute efter att ta del av områdets unika atmosfär finns det många möjligheter att ta in på något auberge mitt bland vingårdarna. De ligger ofta utmed vinvägen ”Route Touristique du Champagne”. Mina favoriter är: Assiette Champenoise (Reims), Aux Armes de Champagne (l`Epine), Les Barbotines (Bouzy), Les Berceaux (Epernay), La Briqueterie (Vinay), Château Les Crayères (Reims), Château de Courcelles (Courcelles-sur-Vesle), Le Clos Raymi (Epernay), Hôtel de Angleterre (Châlons-en-Champagne), Royal Champagne (Epernay), Villa Eugène (Epernay), Hostellerie du Mont-Aimé (Bergères-les-Vertus), Grand Hôtel des Templiers (Reims), Hôtel de la Paix, (Reims )och charmigt rustika La Touraine Champenoise (Tours-sur-Marne).